Jag tror vi alla har någon låt som får det att skära lite extra i hjärtat. Jag har några stycken men den här är absolut den värsta.
Jag vet egentligen inte vad det är som gör att det känns som att någon sticker in en stor stor kniv och bara vrider om för jag har inte särskilt utmärkande minnen till låten. Men ändå så vill jag bara gräva ner mig i ett svart hål och aldrig mer komma upp när jag hör den. Samtidigt som jag älskar den...
Om jag ska försöka sätta något sorts minne till den så ser jag mig själv stå på ett halvödsligt dansgolv i mellanstadiet med någon som jag ju inte alls är kär i, samtidigt som alla runt omkring tycks dansa med den de gillar eller den som jag gillar. Antagligen står killen jag gillar redan och hånglar med någon av de snygga tjejerna, eller hänger utanför med sin moppe och dricker hembränt med de coola och lite farliga grabbarna och tjejerna som röker.
Ett annat minne som dyker upp är när jag och Johanna är barnvakt åt hennes systers barn i deras stora stora hus på landet som det tydligen spökade i. Vi kollar på Top Gun, suckar åt hur snygg Tom Cruise är och pratar om de killarna hon får och jag bara drömmer om och lyssnar på just den här låten. Sjunger med gör vi alltid. Hon gör det dessutom skitbra med sin svinbraiga röst och jag gör vad jag kan för att hålla tempot och nivån. Men det är bara vi två som hör (och möjligen spökena) så det gör inget om jag inte sjunger lika bra som henne.
Det var inte alltid bättre förr.



//Sandra