Min älskade syster

Publicerat: 2009-11-18 kl. 12:50:41

Jag läste ett inlägg hos Susanne och blev så inspirerad att skriva ett liknande. Hon skrev om sin bror. När jag läste det fylldes jag med skuldkänslor gentemot min fina fina syster.

Jag var enda barnet tills jag var 6 år. Då kom världens sötaste lilla rödhåriga varelse till världen. Hon charmade brallorna av alla med sitt eldröda lilla huvud och sitt glittrande leende. På hennes dop tittade hon storögt på prästen under hela ceremonin, sa inte ett knyst och när han lyfte upp henne i luften så log hon med hela sitt lilla runda ansikte. Jag var helt i mitt esse när alla presenter skulle öppnas och jag var så stolt över att ha en alldeles egen liten lillasyster.
Hon blev större och började gå och hennes nu lite ljusrödare hår fick gigantiska skruvlockar. Själv fick jag dras med min råttfärgade spikraka man. Våra föräldrar skildes när jag var 13 och syrran bara var 6-7. Jag minns att mamma berättade det för mig en kväll. Hon sa att jag absolut inte fick börja skrika eller göra något som väckte min syster som låg och sov. Sen berättade hon att pappa skulle flytta. Jag förstod först inte alls. Varför skulle han göra det? Varför skulle vi flytta? Sen förstod jag vad det var frågan om och började stortjuta, trots vad mamma sagt om att inte väcka Sara. Jag vet inte om hon riktigt förstod då vad det var frågan om, det är fortfarande lite suddigt i mitt eget minnet. Men jag vet att jag tyckte så synd om henne som var så liten och var tvungen att gå igenom detta. Jag såg henne framför mig där hon satt på sin älskade gunghäst med sina röda korkskruvar i tofsar och log som om det inte fanns några bekymmer i världen. Dessutom var hon ju pappas lilla tjej.
Mamma, jag och syster flyttade till en lägenhet och fick börja anpassa oss till att leva vardagen själva och det var väl här jag började bli elak. Jag var inte elak så att jag gjorde henne fysiskt illa men jag var inte heller någon bra syster. Jag började komma upp i tonåren och tyckte bara hon var jobbig. Jag fick lova mamma att hon skulle få gå med mig till skolan eftersom mamma var tvungen att åka till jobbet innan vi gick. Om jag inte minns helt fel så tvingade jag henne att plocka fram frukosten varenda morgon, alltid med löftet att jag skulle göra det nästa gång, vilket jag aldrig gjorde. Jag retade henne för att hon hade en parfym som luktade tant, som hon hade fått av mormor och när vi gick till skolan fick hon aldrig gå med oss utan fick hålla sig flera meter bakom. Helst skulle jag sucka över hur jobbig hon var också inför mina kompisar. Allt det här minns hon som om det vore igår och det gör mig fruktansvärt ont och jag kommer fortsätta att försöka kompensera för mina förvirrade tonår så länge jag lever.
Min syster är numera utbildad socionom och en av de mest omtänksamma och klokaste människor jag känner. Jag har kommit på mig själv att försöka beskydda henne vid flera olika tillfällen och situationer. Nu. När hon är vuxen och kan ta vara på sig själv bättre än någon jag känner. Jag är otroligt stolt över den hon blivit och alltid har varit.
Hon är min allra bästa vän och jag älskar henne så mycket att det inte går att beskriva i ord!



Denna är till dig syrran, du är min rödhåriga lilla ängel! (2:44)



//Sandra

Kommentarer
Postat av: martin

vackert

2009-11-18 | 13:17:12
Postat av: Louise

Naw! Man blir ju helt rörd!

2009-11-18 | 15:30:02
Postat av: Vic

Så fin du är. Du har iaf insett att man inte beter sig så NU och kompenserar henne nog rätt bra. Du var ju själv ett barn för fasen. Känsligt att ha ett småsyskon när man själv är i tonåren. Saknar själv att ha haft ett syskon att jävlas med. Det hör till. Hon verkade dock inte ta märkbar skada av det ;)

2009-11-18 | 15:46:46
URL: http://victoronia.blogg.se/
Postat av: Sandra

Vic: Nä jag tror inte det heller. Hon är ju lätt den klokaste av oss två iallafall :)

2009-11-18 | 15:58:31
URL: http://lovemusicandlyrics.blogg.se/
Postat av: Fröken Svår

Själv är man lillasyster och har alltid varit en pain in the ass sen de var alltid syster som var den snygga o.s.v. Samma sak bara lite tvärtom. Låten är en jätte fin syskon låt, tårarna börjar rinna varje gång.

2009-11-18 | 19:37:08
URL: http://damnimwriting.blogg.se/
Postat av: Sandra

Den är så gryyymt passande!! Alltid alltid kommer jag fightas för henne så mkt jag kan :)

2009-11-18 | 22:37:25
URL: http://lovemusicandlyrics.blogg.se/
Postat av: raceyoutothebedroom

det var en søt post!!

2009-11-19 | 12:51:19
URL: http://raceyoutothebedroom.blogspot.com
Postat av: Susanne

Jättefint Sandra! Din syster har tur som har dig, och du har tur som har henne! :)



Ta vara på er båda två!



KRAM

2009-11-19 | 13:26:17
URL: http://susalull.wordpress.com
Postat av: Sara

Vad söt du är! Tårarna bara forsar ner. Jag kan lova dig att jag inte har tagit någon skada av det =) Visst minns jag det, men det gör jag också med ett leende på läpparna. Jag har ju inte heller varit väldens bästa syster alla gånger. Jag menar; jeans-jacka låten och allt som jag nu hittade på för att reta dig, när det egentligen handlade om uppmärksamhet från dig.

Oavsett vilket så älska jag dig jätte, jätte, jättemycket och kommer alltid att göra. Det finns ingenting som skulle kunna ändra på det. Har jag stått ut hittills så kan jag nog stå ut 50 år till =) Du är min bästa vän!

2009-11-19 | 18:06:22
URL: http://lovemusicandlyrics.blogg.se/
Postat av: :)

Så mycket fin kärlek :D

2009-11-19 | 18:46:07
Postat av: anna

så fint skrivet :) känner igen mig mkt, fast jag är själv lillasystern hehe

2009-11-20 | 09:31:53
URL: http://addspirit.blogg.se/
Postat av: Strawberry MIlkshake

ni är så gulliga så man dör!

2009-11-20 | 09:32:27
URL: http://blondisthenewsmart.blogspot.com
Postat av: Astriid

Men oj, så fint.. Hua, ska man sitta och tjuta så här en fredag förmiddag nu också? Jag tror jag skrev nåt liknande om min systeryster när hon hade haft hjärtinfarkt. Hemska tanke.



Lustigt att du hade den här Marit Bergmanlåten. Den sjöng nämligen min kompis lillasyster till henne på hennes bröllopsdag :) Det är väl nåt speciellt med den låten helt enkelt?



Stor kram!

2009-11-20 | 11:50:08
URL: http://nevernoregrets.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback